Återuppväckt

 
Hej på er! Så himla länge sedan jag skrev här nu. Jag tycker att det är så svårt att komma igång efter en bloggtorka. Särskilt om den varit så lång som denna gång. Men hörni, jag tror att jag är här för att stanna denna gången!
 
Just nu känns det som att jag sakta börjar få mitt liv tillbaka! Jag älskar mina barn av hela mitt hjärta, men det senaste 1,5 året har varit så kämpigt. Det är inte alltid en dans på rosor i småbarnslivet, och i mitt fall där bebisen varken har velat sova utan mitt bröst eller äta något annat än bröstmjölk så har jag varit otroligt låst. Och samtidigt som jag suttit ihop med henne så har den övriga vardagskaruellen bara fortsatt snurra. Jag har känt mig så extremt otillräcklig och varit väldigt trött.
 
Men nu har den lilla bebisen blivit större, och är inte längre en bebis. (Fortfarande väldigt bröstfixerad, men det är en annan historia). Hon har börjat på förskola! Och jag har börjat plugga hemifrån! Fattar ni vilken frihetskänsla för mig, som varit så fast vid denna lilla dam sedan hon kom.
 
Att ha några timmar för mig själv om dagarna är ren och skär magi! Jag pluggar, äter lunch i lugn och ro, tar en lunchpromenad, förbereder middag, osv. Bara för mig själv. Jag har längtat efter detta så länge nu, och njuter av varenda sekund!
 
Med andra ord så finns det hopp för bloggen! Återuppväckt ifrån livlöshet. Jag saknar att skriva, och tänker att det kommer att finnas tid för det nu framöver! Hoppas att ni hittar tillbaka hit och vill hänga kvar. Hörs snart igen!
 
 
#1 - Sofie

Åh vilken igenkänning där!
Har också en liten med stor bröstfixering och mamma fixering.
Det har varit både jobbigt men skönt att hon börjat på förskolan.
Jag hoppade på en utbildning och det hade aldrig gått med henne hemma!
Sen att det kom en pandemi och vände upp och ner på världen det är ju en annan femma.

SÅ kul att du med är igång och att du har framtidsplaner och drömmar!

Svar: Åh.. Skönt ändå att höra att det finns fler med bröstfixerade ungar, alltid fint att får höra att man inte är ensam. Vad har varit mest jobbigt med att hon börjat förskolan? För min del så har det alltid varit jobbigt att släppa kontrollen över mina barn, men just med Lily så har lättnaden tagit över de jobbiga känslorna. Jag har haft ett sånt extremt stort behov av att vara ifred så länge nu, och det är en sån befrielse att ha fått komma till en sån vardag nu! Ja, himla pandemi.. Det är lite struligt såklart att plugga när man måste vabba titt som tätt. Men snart har vi tagit oss igenom den värsta tiden på året när det gäller förkylningar, så det är bara att hålla ut! Vad pluggar du?
Åh tack! Så roligt att höra! <3
idasida

Ida Jerrevik - idasida.se (@idasidan)